|
MENY;
AKTIVITETER
BEDRIFTER
BIL
& MOPED
BILUTLEIE
BOLIG/EIENDOM
DYR
FIRMA
(starte)
FLY/FLYPLASSER
FLYTTE TIL SPANIA
GOLF
HELLIGDAGER
HELSE & VELVÆRE
HOTELL
KART
KIRKER/FORENINGER
MAT &
DRIKKE
OMRÅDER
RESTAURANTER
RÅDHUS
SIKKERHET
SKOLER
SPANSK HISTORIE
OG ARKITEKTUR
SPANSKE ORD/TALL
SPANSKE PAPIRER
STRENDER
TELEFON-NR.
TING Å GJØRE
TURISTINFO
VIN O.A.
GRATIS RUBRIKK-ANNONSER
LINKER
HJEM
|
 |
|
SPANIA
- VIN MAT OG DRIKKE - VIN |
|
 |
|
|
SPANIA - VIN - MAT OG DRIKKE - VIN |
Vin fra ulike områder
Spania er i dag tredje største vinprodusent, og i 13 av 17
regioner blir det produsert vin. Noen av de mest kjente er;
Rioja, Navarra, Galicia, Somontano, Priorato, Penedes, La
Mancha og Andalucia.
Spanias mest anerkjente røde drue er Tempranillo-druen. Denne
benyttes blant annet i de røde Rioja-vinene. Garnacha-druen er
viktig råvare i nord. Andre druesorter er Mazuelo (Carignan)
Moravia, Moristel og Graciano, og det produseres mye rødvin av
druene Cabernet Sauvignon og Merlot. Av hvite druer har man
bl.a.; Airen, Viura (Macabeo) Pardillo, Verdoncho og Malvasia.
Priorat
Ligger i Costa Daurada (gullkysten) ca. halvannen times
biltur sør-vest for Barcelona. Området har mange fellestrekk
med områdene Douro i Portugal (portvinsområdet).
Begge er kjent for sine røde sterkviner, selv om begge også
lager en del svakviner.
I dag er det de røde svakvinene det satses mest på i
Priorat.
Dagtemperaturer på 40 grader er ikke uvanlig, men nettene er
svale, og de store temperatursvingningene gir grunnlag for
fin aromautvikling i druene.
Druene får ekstremt høy sukkerkonsentrasjon, noe som
resulterer i viner med høy alkohol. Vinlovens minimum på
13,5 % alkohol er sjelden vanskelig å nå, snarere er
problemet det motsatte.
Ribera del Duero
Ligger midtre del av Spania. Området ligger litt oppe i
fjellene. Sommeren er varm og nettene kalde. Det gir
intense, mørke viner som også har høy syre. Dette er viner
med stor intensitet, mye ekstrakt god syre- og
tanninstruktur toppet med mye eikesmak. Det er imidlertid
bare de aller beste som virkelig har lengde og komplekse
aromaer.
Rioja
Ligger i ly av fjellkjeden Sierra de Cantabria, og har fått
navnet etter den vesle elven Rio Oja. La Rioja (r.7) er det
mest berømte vindisktriktet i Spania. Vinene her er ofte
kalt for Spanias svar på Bordeaux og Burgund. Vinmarkene får
regn, lang vår og høst i stedet for den lange, brennende
sommeren som rår lenger sør. Dette gir myke og runde,
middels fyldige viner. De har ofte et tydelig preg av
fatlagring. Rødvinene spiller hovedrollen her, og det er
druene Garnacha og Tempranillo som dominerer.
Området kan deles i tre Rioja Baja, Rioja Alta og Rioja
Alvesa. Rioja Baja lager en fyldig og fruktig vin med høy
alkoholprosent. Rioja Alta produserer noen av de mest
populære rødvinene. De er meget aromatiske og har en moderat
alkoholprosent. Av kjente riojaviner herfra kan nevnes
Diamante (hvit og litt søt), Marques de Riscal og Faustino
(en kraftig rødvin med fyldig smak).
I Rioja Alavesa produseres rødviner med en lett syrlig smak,
som drikkes unge.
Navarra, nord-øst for Rioja. Navarra er tradisjonelt kjent
for de tørre, fuktige rosēvinene sine, men det blir nå
produsert stadig mer rødvin. Navarra er delt i 5 undersoner,
der den sydlige Ribera Baja er den tradisjonelt viktigste.
Baja Montaña
Den Spanske vinen
Vinproduksjonen i Spania kan spores 3000 år tilbake i tiden da
grekerne og fønikere gjorde sitt inntog i landet og brakte med
seg druestokker. Grekernes navn på byen Jerez var Xera og
herfra kommer dagen sherry som er berømt over hele verden.
Intet land i verden kan oppvise en slik variasjon i
vinproduksjonen som Spania fra lette delikate i Galicia i nord
til den spennende og kraftige fra Andalucìa i sør. Det finnes
knapt en provins som ikke dyrker og produserer sin egen vin.
En stor del går til eksport. Vin stokken er sannsynligvis den
planten som krever mest stell og omsorg.
Markedet vil alltid være usikkert og i tilegg kommer faren for
at planten kan ødelegges av uvær eller sykdom. I de senere
årene har mange jordbrukerne gått over til forskjellige
kornsorter som gir et sikrere utbytte og er mindre
arbeidskrevende og forbundet med risiko.
De fleste spanske viner selges når de er klare til å drikkes
slik at du slipper å lagre dem. De blir lagret i en av de
mange vinkjellerne som finnes her. Det er mulig å ta et besøk
til både vinkjellere, kalt Bodegaer, og vingårder.
Du får en god vin til 2-3 euro i butikken. Og med denne prisen
er det jo mulig å prøve seg frem til hva man liker! Fatlagret
vin gir gjerne mest smak og fylde. Det anbefales å gå til en
Bodega om man skal kjøpe litt dyrere vin. De blir nemlig ofte
stående lenge i butikkhyllene, og om flaskene ikke er lagret
liggende, kan vinen ofte være dårlig.
Er du på restaurant er ofte husets vin - Vino de la Casa -
helt greit å bestille, og som oftest den rimeligste. Men sjekk
gjerne dette før du bestiller, for noen setter opp prisen på
husets vin!
For å hjelpe deg litt på veien ved valg av vin, har vi her
listet opp noen spanske ord og betegnelser;
Denominacino de Origen Calificada (DOC)
Reservert for viner som har lang tradisjon for høy kvalitet.
Bestemmelsene er mer stringent og krever omfattende smaking.
Rioja er foreløpig den eneste DOC.
Denominacion de Origen (DO),
Her kommer navnet etter regionen, krav til druen, avling.
Vino
de la Tierra.
Landvinsklasse. 60% må komme fra et distrikt, få krav til
druetyper.
Vino
Comarcal.
For tiden 28 områder, og de har ingen store
kvalitetspresentasjoner.
Vino
de Mesa, bordvinsklasse.
Her er det ingen krav til vinene, uten dyrkningsområde
Vino Tinto:
Rødvin
Vino Blanco:
Hvitvin
Vino Resado:
Rosévin
CAVA:
musserende vin
Vino de Mesa:
bordvin
Vino de la Casa:
husest vin
Seco:
tørr -
Dulce: søt
Sin crianza: uten fatlagring
Joven:
Vin som selges året etter druen ble høstet. De kan ha hatt noe
fatlagring, men ikke nødvendigvis.
Crianza:
Lagret på fat i 6 måneder og 2 år på flaske. I Rioja og Ribera
del Duero kreves det dog minimum ett år på fat. Hvitvin og
rosévin må kun ha et halvt år på flaske etter 6 mnd på fat.
Reserva:
skal være utviklet over en treårs periode, hvorav minimum ett
år på fat.
Gran Reserva:
skal være utviklet i minst 5 år, hvorav minimum 2 år på fat.
Cepa: Vin, eller drue type
Vina, vinedo: vingård
Cosecha: vinhøst, årgang
Vendimina: vinhøst
Bodega:
Eiendom der vin fremstilles, lagres eller drikkes. Egentlig
betydning; vinkjeller
Vad händer
i vingården
Funderar du på att bli vinbonde bör du vara inställd på hårt
arbete i vingården året runt.
Vin är gjort på vindruvor, och dessa druvor växer i en
vingård. Det är ju ganska självklart, eller hur? Då är det väl
bara att så en kärna från en druva och vänta på att det skall
växa upp några druvor? Inte riktigt.
Det handlar om mycket mer; Varför? Var? Vad? Hur? När?
Schackbrädan och de berömda riskornen är en bra liknelse i
sammanhanget..
Varför?
Det är i stort sett omöjligt att förena kvantitet med
kvalitet. Så vad försöker vinbonden göra? Ett stort vin av en
handfull druvklasar eller, ett enkelt vin av några hinkar
fulla med druvklasar? Eller någonting mitt i mellan? När
vinbonden har bestämt sig för vilket kommer nästa fråga…
Var?
Ett stort vin kan bara komma från en bra vingård. Och dessa är
lätträknade. Dessa vingårdar är inte billiga. Det finns
vingårdar som betingar ett värde som överskrider de mest
exklusiva tomterna i Tokyo eller New York!
Tänker man satsa mer på kvantitet bör man hitta ett stort
traktorvänligt fält. I båda fallen behöver det finnas
tillräckligt med vatten, antingen i form av regn, eller genom
ett konstbevattningssystem (om det är tillåtet).
Vad?
Tempranillo? Monastrell? Cabernet Sauvignon? Kanske alla tre,
eller bara en av dom,. Eller ännu fler? Vinbonden sår aldrig,
utan det planteras alltid rotstockar.
Dessa rotstockar är alltid amerikanska för de är resistenta
mot den beryktade vinlusen (phylloxera) som äter av
vinstockens rötter och tar på så sätt död på vinstocken. Ovan
jord ympas sedan den planta som skall odlas. En vinranka som
lämnas att växa fritt täcker snart flera tusen kvadratmeter.
Hur?
Vad skall det vara för avstånd mellan plantorna? För tätt
placerade och plantorna skuggar varandra, vilket gör att
druvorna inte mognar ordentligt. För stort avstånd mellan
plantorna gör att man inte får in tillräckligt med plantor,
vilket är oekonomiskt. Hur skall vinrankan beskäras?
En vinranka behöver tillräckligt med löv för fotosyntesen, men
inte så mycket löv att druvorna inte får tillräckligt med sol.
En vin bonde jag känner brukar säga att druvorna skall kunna
se solen.
Hur kraftigt skall vinrankan beskäras, ansas och rensas från
druvor? Vill du ha en liten mängd druvor med mycket smak,
eller massor av vattniga druvor utan smak? Kommer vingården
att vara högteknologisk med maskinell skörd? Eller kommer det
att krävas mycket folk vid skörden? Hur mycket, om några,
gödningsmedel eller bekämpningsmedel skall användas? Skall man
kanske ägna sig åt biodynamisk, ekologisk eller organisk
odling?
När?
Många vinodlare ägnar sig även åt andra frukt- &
grönsaksodlingar. Andra planerar sin vinodling utifrån månens
läge till jorden. Och många andra arbetar med intuitionen de
har fått från generationers erfarenhet av vinodling på just
deras vingård.
Skördetiden är den mest kritiska tiden för vinbonden.
Det finns flera vetenskapliga metoder att välja för att mäta
och konstatera det exakta tillfället för att skörda, men det
bästa sättet är helt enkelt att gå ut i vingården och smaka på
druvorna. Smakar dom mogna så är det dags att skörda.
Ett år
på en vingård
Ett vingårdsår har ingen naturlig början eller slut. Det är
snarare en vinbondes hög- & lågsäsong man talar om. Vintern är
lågsäsong.
Januari
Vinterbehandling då vinrankan beskärs så att det bildas en
kraftig stam som sedan skall bära upp höstens frukt.
Februari
Vinterbehandlingen fortsätter med beskäring. Nu tas även
sticklingar som sätts i sand inomhus. Dessa sparas till nästa
år för ympning.
Mars
Plöjning och ogräsrensning. Vårvärmen väcker vinstocken.
April
Vårstädning. Sticklingarna som togs förra februari skall
planteras. Nu börjar vädret bli viktigt – inte för varmt men
inte heller för kallt. Knoppningen får inte komma igång för
tidigt då det finns stor risk för frostskador.
Maj
Oftast en lugn period. Men i vissa regioner är fortfarande
faran för nattfrost stor. Nu avlägsnas onödiga rotskott
regelbundet och besprutningen mot bladsjukdomar börjar.
Man använder sig av en blandning bestående av vatten, kalk och
kopparsulfat som kallas bordeaux-blandning vid besprutning.
Juni
Tiden mellan blomning och skörd är ganska exakt hundra dagar.
Bra väder är viktigt för blommorna, samtidigt måste
bladsjukdomar som mjöldagg (oïdium) och s.k. falsk mjöldagg (mildiou)
hållas efter. Nu måste man också skära bort skott som inte bär
blommor.
Juli
Regelbunden besprutning med bordeaux-blandningen. I slutet på
månaden börjar de röda druvorna få sin färg.
Augusti
Nu skall alla rödvinsdruvor ha fått sin färg. Redskapen
repareras och fat och tankar inspekteras och iordningställs.
September
Nu börjar druvorna mogna. September är förutom juni den
viktigaste månaden vad gäller väderleken. Trots en fin sommar
har många årgångar bara blivit halvbra p.g.a. ett regnigt
september.
Oktober
Om alla druvor är skördade börjar efterarbetet, vinbonden
kanske skall gödsla. Det är nu han plöjer för nya plantor.
November
Nu skall vingården städas. Gamla skott skärs bort.
December
En lugn månad på fälten. Skott skall skäras.
|
< tilbake |
|
|
